Oj, oj.....
Oj, oj vilken respons på mitt förra inlägg...För mig finns inte längre någon skam kring min uppväxt.
Jag har accepterat att jag & mina syskon haft den här barndomen,
pga att mina föräldrar varit sjuka. Alkoholism är en sjukdom!!
En familjesjukdom, som inte bara drabbar den som dricker
utan alla som finns runt omkring blir sjuka, medberoende.
Som sagt jag har förlåtit och accepterat!!
Mitt budskap var i första hand att vi vågar se, bekräfta och
hjälpa de barn som idag lever i såna här familjer!!
***
Jag skulle ändå vilja berätta om några av mina beteenden som
jag kommit underfund med under min "resa" med mig själv.
En del är så knasiga att hälften vore nog, men så här kan det se ut:
- Förr var jag en väldigt arg person, blev oerhört arg om saker & ting inte var som jag ville,
önskade eller förväntade mig.
Gud nåde den som vågade säga att jag hade fel, eller gjort fel.....hua.
Detta tror jag har med den oerhörda skuld & skam jag burit med mig att göra.
Idag är jag en ganska glad & positiv människa.....tror & hoppas iaf.
- Jag har svårt att äta/dricka upp allt på tallriken eller i muggen/glaset.
Eftersom vi inte fick äta, så var vi tvugna att äta så att det inte "märktes" liksom...
Jobbar fortfarande med det här...men är mycket bättre idag!
- Jag har varit överpedantisk med mitt hem & med mina barn ex.vis deras kläder.
Jag har tom strukit pressveck på pojkarnas pyjamasar. Min äldste son bad mig vid 16-års ålder:
"Snälla mamma kan du inte stryka mina jeans åt andra hållet", han ville inte ha pressveck!!
Detta gjorde jag som en hämnd mot min mamma. Fram till jag var 8 år tvättade hon mina kläder.
Efter det har jag och mina syskon tvättat våra egna kläder då & då. Jag kunde nog gå i samma jeans i månader.
Äckligt?? Jaaaa men så var det!! NÅGON borde ju ha reagerat på att vi luktade (för det MÅSTE vi ha gjort)
Idag tvättar & styker jag som "normala" människor :-)
- Jag har alltid jobbat mycket, varit duktig som tusan, aldrig sagt nej.Varit gränslös.
Idag kan jag se att det i stort handlar om min rädsla för att inte duga, att bli bortvald, ratad etc.
Jobbar fortfarande med att bli bättre på att sätta gränser....det är svårt!
- Jag kunda ALDRIG erkänna att jag gjort fel!!!!
Inte så svårt att förstå kanske, för mig var det ju detsamma som hård bestraffning.
Idag har jag inga som helst problem med det. Idag vet jag att det är något jag delar med
resten av mänskligheten. Det är fullt mänskligt att göra fel ibland, det är helt okey.
Finns massor av såna här konstigheter....fast jag tycker det är ok! Blir glad varje gång jag kan identifiera
ett sådant här beteende - för då, först då har jag möjlighet att göra nåt åt det!!
Jag har absolut ingen ambition att göra detta "in absurdum" men jag har ett mål:
Nu kanske någon tycker att jag är fullkomligt crazy som skriver & berättar såna här saker.
Fast jag är sån här och jag har skämts färdigt i mitt liv!! Jag tar numera ALLTID konsekvenserna
av mitt handlande, så även denna gång!!
Du glömde lämna din bloggadress men jag förstod på din fina kommentar att det var du som hälsade på :-)
Man känner igen språkbruk efter ett tag och ditt är så himla trevligt så det går inte ta miste :-)
Kramar i massor!!
Känner igen några av dom där beteendena...
Nu gör du mig förbannat generad!! Jag har svårt med komplimanger. Blir mest tvär och gråter en skvätt på toa då ingen ser. Men jag jobbar på det! ;D
Tack goa du! Maken till härligare människa får man väl leta efter! :D
Jag känner så väl igen mig i det du skriver men jag är nog mer en tapetblomma. Vill inte märkas. Håller mig tyst. Drar mig undan. Är rädd för konflikter. Har oerhörd rädsla för auktoriteter.
Svårt att lita på folk. Jag kan hålla på i evigheter. Jag ska inte göra det! ;D
Du är en stark tjej som har kommit långt. Jag måste säga att jag beundrar dig oerhört.
Ha en underbar kväll!
Massa mascara-avtorkade kramar tillbaka! ;D
Btw! Känner mig lite skyldig här...
Ska jag skicka ett paket med vattenfast mascara? ;D
Jag tror banne mig att vi bara ska laga förrätt nästa gång. Man är ju hopplös. Fast vi var nöjda och glada och det är ju det som räknas, eller hur?
Over & out.
Nej jag tycker inte att du e crazy jag tycker att du e stark. Jo tack jag är nog lite starkare nu och ser fram emot min seriefigurs weekend. Jag behöver verkligen få göra roliga saker nu. Ha det bra Kram
Starkt av dig att dela med dig av detta
och säkert det betyder mycket för andra som upplevt liknande att veta att de är inte ensamma,
och kanske att själva våga berätta.
För många gånger det är förlösande att få berätta om olika saker.
Har märkt det själv här i min blogg, och alla fina gensvar jag fått.
Och jag beundrar dig för hur du bearbetat och sett egna beteenden som du berättar om,
som är en följd av det du varit med om i barndomen.
Har också märkt en hel del saker hos mig själv under livet,
som jag kan koppla till det jag har varit med om.
Och det finns fortfarande saker jag har kvar att bearbeta.
Tack för det du delar med dig av,
som jag känner på mig betyder mycket för de som läser det och som varit med om liknande.
Och ja, det känns så skönt att kunna bearbeta svåra saker och få sinnesro.
Tack att du vågar dela med dig.
och Stor Kram
Först innan jag glömmer det. Har du läst boken "Otryggare kan ingen vara" Jag känner huvudpersonerna och det verkar som om ni har mycket gemensamt.
Så oerhört starkt och befriande att kunna skriva om detta som varit och förstå att du hade ingen skuld i eländet!
Bra att du kämpar på och jobbar med de bitar som du fortfarande känner att du har problem med. Vi är nog många som får kämpa fast kanske med olika saker. Tyvärr är det inte alla människor så öppna som du och där av blir det svårare att bearbeta.
Nu ska jag natta lill tjejen som snart blir tolv...hon kan inte somna :) Kram
crazy...näää..stark ..jaaaa....vet du jag tror att det finns många meningar med bloggen..en mening är att hjälpa andra ..och jag är så säker på att du kan vara till hjälp för sådana som har och har haft det som du....du kan hjälpa genom att berätta...jag har oerhört svårt att säga nej...svårt att sätta gränser för mig själv..vill så mycket vill hjälpa andra och ofta blir det på bekostnad av ens egen hälsa...men man får ju så mycket tillbaka när man kan hjälpa en annan som har det svårt så i bland kan det vara värt det..men jag jobbar på att lära mig säga nej lite oftare och att sätta gränser för mig själv...så glad att jag hittade dig här på bloggen../ kramar och godnatt
Kikar in och önskar dig godmorgon.
Ha en bra dag
Kram
godmorgon, det kan väl inte finnas nån som tycker att du är tokig som skriver om detta utan istället väldigt starkt o bra gjort av dig...det kan ju hjälpa många andra att våga prata om vad dom vart med om..du har ju inte nåt att skämmas för heller för den delen..hoppas att jag och alla andra har civilkurage att ta tag i saken om vi märker att allt inte står rätt till i nån familj, så att dom kan få den hjälp de behöver! Har ledig dag idag och det ska dammsugas o tvättas bla...änglakram till dig min vän, hörs senare!
Du vet det är bekräftat att abrn osm farit illa men klarat sig kan vara ena riktiga hejdukar p åatt jobba och göra karriär. De satsar allt är noggranna och amitiösa. Glada över att få skapa sin egen värld. FAst jag har haft det lugnt jämfört med dig. SÅ har jag avrit en sorts tapetblomma, på annat sätt.
Så jag känner igen draget.
Duktig flicka- är inte hela förklaringen.
Weinehall har skrivit en fin avhandling som heter "att växa upp i våldets närhet". Jag tror du skulle ha glädje av att lsäa den. De beskriver copingstrategier oc hvad som sker i dessa familjer, vad det gör med barnen och hur de påverkas.
Stor kram
Kikar in en snabbis för att säga hej och önska en fin tisdag!
Jag ahr också hittat mina knäppa sidor och kan se var de kommer ifrån. Jag sa en gång till en chef: jag är väldigt medveten OM vem jag är och HUR jag är.
Det höll på bli Halland för några år sen när de sökte en massa poliser dit men en unge gick på gymnasiet här och en 8;an, det var inte läge just då.
Nu väntar vi att flytta nånstans tills ungarna flyttat hemifrån.
Ha en fin kväll!
kram
Stort tack för dina kloka ord! Dina ord var verkligen kloka med mun och öron det ska jag komma ihåg.
Du är en stark kvinna och jag hoppas verkligen att du finner din sinnesro för den är du värd i tusenfald. Att arbeta med sig själv är ett stort arbete och tufft sådant och du har lyckats så bra.
Stor kram till dig från mig
